Deja vu, eller dålig vård?

En kort vecka brukar oftast vara lung och skön men just w 709 var det dags för oss att sova i vagnen för första gången, men vi ska ju lära oss det också så varför inte?




Eftersom befälen hade någon form av möte på måndag förmiddag så ledde AQ2, d.v.s. Krp Nord fys och inventering för plutonen. Vi började med att springa fem kilometer och utjämnade sedan persedlar. Av en ren slump hade jag två par strumpor för lite medan Hägg i skåpet brevid hade två par för mycket, helt slumpmässigt. Efter lunch var det dags för formell utbildning i stridsförläggning och vi höll till bortom södra fält där vi lärde oss maskera vagnarna.
En kort måndag är en bra måndag.

På tisdagen rullade vi så äntligen ut, ut på Revingeslätten för att kriga. Vi började anfalla söderut förbi Krankesjön och neråt mot Veberöd. För att gruppcheferna skulle träna med bildförstärkaren höll vi på till 22, 23 snåret då vi gick in i förläggning. Tisdagen gick som planerat och alla överraskningar sparades till onsdagens övningar.

Tidigt under onsdagsmorgonen fick vi i uppgift att gå en patrullsträcka på ca. en mil med hela gruppen längst en på kartan utritad sträcka. Foxtrot Alpha lyckades tappa bort sin signalpistol men detta var ingenting jämfört med Golf vars ställförträdande gruppchef inte hade en aning om var vi befann oss och därför inte heller en aning om vart vi skulle. När vagnarna skulle börja rulla igen skickades alla förutom gruppcheferna och besättningen iväg för att leta efter signalpistolen medan vagnarna övade strid, det visar hur mycket nytta vi skyttesoldater gjorde under de två dagarna. Lyckligtvis hittade Berggren signalpistolen rätt fort och vi kunde återvända till vagnarna. När vi stod och väntade på att de skulle slutföra det pågående genomförandet kommer Kn. Stjernberg gåendes lika glad som vanligt. När Kn. Stjernberg är glad skrattar han vanligtvis ÅT någonting och givetvis säger han "Det blir en lång dag för Golf" varpå jag frågar om det är bandkrängning igen och det visar sig att även spännhjulet har åkt av, tråkigt!




Golf Alpha, vagnen som får bandkrängning lite oftare än alla andra!






Denna katastrof modellen mindre innebar att vi fick vara b-styrka under resten av dagen vilket betydde en sådär två genomföranden. Dagen avslutades med vård och för vår del en massa meck med vagnen.

Veckans sista dag kom ju som tidigare skrivet en dag tidigare än vanligt vilket innebar att humöret var på topp bland både värnpliktiga och befäl. På förmiddagen var det vård, meck och pill och på eftermiddagen plutonens timme och fys. Kvällen var början på en lång och efterlängtad helg.