Syfte, Syftmina eller helt meningslöst?

w 707 innebar vår första battaljonsövning och eftersom befattningsutbildningen fortfarande pågår fick den namnet B0. Övningen var främst till för att testa udnerhållsbiten och man kan ju säga att det troligtvis itne gick som planerat eftersom de var sena hela tiden.

Veckan började med genomgång i filmsalen om storyn bakom CC07 (slutövningen) och hur alla batt-övningar var uppbyggda för att det hela skulle få en handling. Det hela bygger på ett krig mellan Nordland och Sydland där Helsingborg p.g.a. något enormt misstag har hamnat i Nordland men vi slipper iallafall vara på samma sida som Malmö. Efter genomgången av Victor Lima (Battaljonschefen) var det dags för oss att rulla fram vagnarna och bege oss ut på fältet. Första dagen tränade vi abra på att bygga förläggning och kamouflera vagnarna eftersom besättningen inte gjort detta tidigare. Vi blev färdiga rätt tidigt men fick sedan vänta rätt länge på veden och allt annat som tredje skule komma ut med men som dröjde.

Tisdagen började för min del väldigt tidigt, upp innan 5 för att ta mig in till regementet och sedan vidare till Helsingborgs tingsrätt för att vittna. Strax innan 16.00 befann jag mig på adjutantens kontor där jag blev tillsagd att vänta på logementet tills jag blev hämtad. Där blev jag väntandes i högst fem minuter innan Fk. Jönsson kom in och sa att Kn. Richard väntade i elvabilen utanför. Kn. Richard körde ut till Rävlieskogen där plutonen tränade anfall och skulle skjuta på oss, på radion hörde jag att vår vagn, Golf Alpha var inblandad men när plutonen närmade sig såg jag Quebec Lima 2 och Echo Alpha och kapten förklarade att QL2 spelade GA under genomförandet. När vi var färdiga där skulle vi ut och hämta b-styrkan och kapten frågade vilken grupp jag tillhörde, jag svarade att jag tillhörde GA och då sa kapten ungefär "Då har ajg en dålig nyhet, ni har fått bandkrängning". Jag blev avsläppt vid vagnen där besättningen var i full fart med att försöka få upp det drygt ett ton tunga bandet på hjulen igen. Tyvärr hann vi inte få vagnen i stridbart skick tillräckligt fort utan vi fick äta rations istälelt för ISO och missade kvällens mörkerövning.

Efter att ha suttit i vagnen medan alla andra övade för att vi inte skulle störa var det tillbaka till förläggningen, gå post, sitta eldvakt, upp, riva förläggningen, göra alla rutiner, stå post igen och ut igen för att öva. Under Onsdagen blev det återigen anfallsstrid med en del avsittningar. På kvällen körde vi ut till Klintan där vi skulle sova sista natten. Återigen var Underhållssoldaterna sena och jag och Berggren konstaterade snabbt att det var Malajernas nya befattningsnamn.

Eftersom vi var 14 pers i tältet var det tänkt att alla skulle slippa post och eldvakt en natt och onsdagen var min tur att vila så jag erbjöd mig att ta drygt en timme ute som infartspost innan listan började gälla klockan 21.00. Efter att ha sagt hej då till Svennerstad som hade permission och blivit avlöst av Eklund gick jag och la mig och trodde att jag skulle få sova hela natten men strax innan midnatt väcks jag av Hägg och då står ajg helt plötsligt med på listan för tredje nattne i rad. Då har tältlagschef Ekstrand ändrat listan utan att udnerrätta någon och självklart vilar han för andra natten i rad medans jag får gå alla tre nätter på rätt kassa tider och inte nog med det utan han har skrivit upp sig på tider innan listan börjat gälla då Zweygberg satt, jävligt schysst. Egentligen borde jag lagt mig igen för jag hade inte skrivit under att ajg skulle gå den tiden och itne blivit udnerrättad om det men man får ju ibland ta smällen så att dem som inte bryr sig om andra ska få sova lite extra.

Under torsdagen var det battaljonsanfall som gällde, det lät väldigt kul att anfalla med hela battaljonen men bristen på b-sida gjorde det hela rätt lamt. Efter lunch rengjorde vi vagnar och låste in vapen med mera. Under kvällen fortsatte besättningen med vagnarna medan vissa av oss rengjorde plutonsförådet och givetvis var det vård av personlig materiel för alla.

Fredagen var som fredagar brukar vara, vård och helgrutiner och hemfärd, mycket trevligt.