Visst känns det kanske lite uttjatat nu men debatten om Centerns förslag om att avveckla lagen om anställningsskydd (LAS) för ungdomar upp till 26 år fortsätter.
Jag är en av många som tycker om förslaget att avveckla alternativt förändra LAS, först och främst för att skapa fler arbeten. I länder som Danmark och Irland har man inte en allomfattande lag om anställning, där har man istället avtal för det olika branscherna och avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eftersom alla människor inte är lika och därför kan alla inte ha samma villkor på jobbet då de har olika förutsättningar att utföra jobbet och därför behövs olika avtal, speciellt om man jobbar inom olika branscher.
Under förra året var i genomsnitt 21.7 % av Sveriges ungdomar ÖPPET arbetslösa, lägg därtill 20 000 sjukskrivna, 20 000 förtidspensionerade och alla som omfattas av olika påhittade utbildningar och jobb. Bara fem EU-länder låg sämmre till, Polen, Slovakien, Grekland, Italien och Frankrike med de högsta siffrorna först. Polen är uppe i ungefär 38 % vilket är ungefär 8 procentenheter högre än Slovakien.
Länder som Danmark, Irland, Storbritanien, Japan och Usa ligger under 10 %. Vad som kännetecknar dessa länder är att det är väldigt enkelt att anställa och säga upp personal vilket gör att man kan anställa tillfälligt och på så sätt har man fler ungdomar i arbete hela tiden. Det som kännetecknar länderna med de högsta siffrorna är att de har väldigt många och krångliga lagar vilket gör att arbetsgivarna inte vågar anställa och att ungdomarna därför stannar utanför marknaden.
Förutom att de med hög ungdomsarbetslöshet hade många och krångliga lagar gemensamt hade de i de flesta fallen även höga ersättningsnivåer för arbetslösa vilket gjorde att ungdomarna inte blev tillräckligt motiverade utan kände att de kunde sitta hemma och leva gott. Man har även längre perioder då de arbetlösa har rätt till maximala bidrag.
Om vi jämför Sverige med Irland som gjorde om sin arbetsmarknadspolitik under 1990-talet så ser vi klara skillnader. År 1985 hade Sverige en ungdomsarbetslöshet för ungdomar mellan 15 och 24 år på ungefär 8 % medan Irland låg på cirka 24 %. Tio år senare låg både på ungefär 19 % men Irlands var fortfarande något högre, och 2005 låg Sverige som sagt på 21,7 % och Irland på 8,9 %. Det är så mycket en förändring kan innebära på så få år, sedan spelar ju givetvis konjukturen en stor roll och den har varit till Irlands fördel.
Till slut vill jag jämföra ungdomsavatalen med Plusjobben. För att börja med likheterna så sträcker sig både över två år och både saknar anställningstrygghet. Men ungdomsavtalen ger automatisk förlängning efter två år, rätt till avgångsvederlag, a-kassa och sjukpenning. Plusjobben gäller bara i offentlig sektor men ungdomsavtalen ger dig möjligheten att jobba i privat sektor såväl som i offentlig. Även lönen skiljer sig enormt, ungefär två tredjedelar av komunerna ger under 15 500 i månaden för anställda med plussjobb. Med ungdomsavtal tjänar du lika mycket som vilken nyanställd person som helst med samma arbete och behörighet.
För övrigt gäller Plusjobben bara långtidsarbetlösa vilket inte särskilt många ungdomar under 26 år är. Detta leder till jobb för de äldre och att ungdomarna hålls utanför arbetsmarknaden.
Avslutningsvis vill jag bara citera den trevliga Centerpartisten i Trelleborg "Jag står hellre med en fot inne på arbetsmarknaden än med både utanför"
Källor:
Svenskt NäringslivGlobaljuggler
